Den här hösten har inte varit lika lätt som andra höstar...
Oftast så brukar livet rulla på bra och jag har oftast känt att jag haft kontroll över min situation.
Men den här hösten har det varit mycket, lite väl mycket för att jag ska kunna trivas och må bra. Det har varit svårt att få livet att gå ihop. Jag har haft Wilgot hemma hela dagarna, pluggat heltid,haft praktik på heltid och så har jag så klart haft församlingslivet. Alla sakerna är fantastiska var för sig, men tillsammans så blir det bara för mycket! Jag vet inte ännu om jag har lyckats få ihop det, det visar sig i januari när jag skickat in mina sista uppgifter till skolan och fått tillbaka dem.
Även om jag upplevt min jobbigaste höst hittills så har jag hela tiden känt att Jesus varit med. Om jag inte hade haft vår treeniga Gud på min sida så hade jag brytit ihop totalt. Tänk vad fantastisk han är, vår skapare. Han tar hand om oss jämt, även de gånger då vi knappt tar oss tiden att prata med honom.
I Söndags var den en bra dag. Först supergott fika hos Artings, sen en underbart härlig bönestund tillsammans med Ida och Josef. Det var ett tag sedan vi hade ett sånt bönebrus hemma hos oss. Det var helt fantastiskt. Och det mest otroliga var att Wilgot inte vaknade trots att vi befann oss precis under hans rum.
Jag tror verkligen att det ligger spännande tider framför oss. Nu gäller det att hänga på! Det fungerar inte att bara sitta och vänta in väckelsen, det står ingenstans i bibeln om att det är bra att vara lat (inte vad jag vet i alla fall), utan det står att vi ska arbeta. Väckelsen kommer knappast utan arbete, på alla plan.
Tack underbara församling för att jag får vara en del av kroppen.
Ni får gärna ha mig med i era böner, så att jag klarar uppgifterna i skolan och allt annat.
Kram / Lydia
onsdag 28 november 2007
tisdag 27 november 2007
Kan inte sova...
Har tittat på några avsnitt av that 70s show men det hjälpte inte ikväll. Har lite svårt att slappna av tror jag. Jobbigt det när man vet att man ska upp tidigt. Många dagar får jag sova men inte onsdagar =) Men jag har en massa olika lappar till barngrupperna om julavslutningar som ska ut så jag tänkte jag får väl börja pyssla med det då.
Har i alla fall en lugn vecka tycker jag. Tog mej tid att vara barnvakt till Wilgot i eftermiddag. Alltid lika roligt.
Annars är det skönt att hinna tänka lite på Israel resan. Åker om en vecka nu. Lite nervöst tycker jag. Och jag har inte börjat tvätta eller packa än heller. Jag är alltid så seg. Så kommer paniken två dagar innan när jag inte hunnit fixa ny bikini eller tvättat favorittröjan. Men jag ska försöka vara duktigare den här gången. Men vi får väl se. Det tråkiga är ju oxå att inte josef får följa. En resa till Israel har vi liksom planerat sen typ innan vi var gift så får jag erbjudande nu och åker ensam. Det är lite tråkigt och för hans skull känns det oxå jobbigt tycker jag.
Jaja jättetråkigt inlägg men jag tänkte att jag ska försöka börja skriva lite regelbundet bara för att få in det i min planering. Det är ju faktiskt jätteroligt med den här ideen.
tack för mej!!!!
// * Ida *
Har i alla fall en lugn vecka tycker jag. Tog mej tid att vara barnvakt till Wilgot i eftermiddag. Alltid lika roligt.
Annars är det skönt att hinna tänka lite på Israel resan. Åker om en vecka nu. Lite nervöst tycker jag. Och jag har inte börjat tvätta eller packa än heller. Jag är alltid så seg. Så kommer paniken två dagar innan när jag inte hunnit fixa ny bikini eller tvättat favorittröjan. Men jag ska försöka vara duktigare den här gången. Men vi får väl se. Det tråkiga är ju oxå att inte josef får följa. En resa till Israel har vi liksom planerat sen typ innan vi var gift så får jag erbjudande nu och åker ensam. Det är lite tråkigt och för hans skull känns det oxå jobbigt tycker jag.
Jaja jättetråkigt inlägg men jag tänkte att jag ska försöka börja skriva lite regelbundet bara för att få in det i min planering. Det är ju faktiskt jätteroligt med den här ideen.
tack för mej!!!!
// * Ida *
Det var inte igår!!
Hej på er alla!
Det var några uppe på Törraberget som skickade oss en stafettpinne på mail, så här är en av oss två som skriver för första gången. Chefen i huset (frun) får skriva sitt inlägg när hennes andan faller på, min anda föll på nu i kväll...Men vad ska man då skriva om , det har jag funderat på sedan vi fick mailet. Senast i dag frågade Kiki och Simpa oss om vi hade skrivit något, nä det hade vi inte.
Som sagt så har jag funderat på vad jag skulle skriva om och efter en del funderande så kom jag fram till att skriva direkt från hjärtat.
Det har varit ett mycket tufft år, med mååånga prövningar från det mörka längst ner i avgrunden. Var ute på jobb hela förra vintern i Norge, vilket inte var så kul. Det innebar att vara ifrån familjen i långa perioder, som inte är roligt. Det var också i det läget svårt att se ljuset från Jesus, efter som den onde blev allt för närgången när man redan var svag. Arbetet innebar långa dagar av slit 12-16timmar om dagen i 14-17 dagar, vilket inte är bra om man ser på det så här i efter hand. Men ibland har man kanske inte så många andra val här i livet. Nu låter jag väldigt mörk och låg i orden, allt var dock inte helt svart det fanns även ljuspunkter. Det fanns dagar då jag lyckades att genom den mörka dimman lyckas nå fram till Jesus, och tala med honom och hämta kraft. Till och med hade jag nöjet och lyckan att få vittna för några om Jesus och hur han förändrat mitt liv :-)
Det tog ett tvärt slut med jobbet i Norge nu i våras när jag inte fick ut lön för två månader. Det tog ett tag innan jag fattade att jag hade blivit lurad. Det händer inte mig är det nån som hört det? Skulle dessa prövningar aldrig ta slut....
Fördelen med detta var att jag i alla fall fick vara hemma med familjen, och trots allt så kändes livet lättare igen. Men nånstans ifrån fick vi kraft att samla ihop oss och gå vidare, vi skaffade en korvkiosk. Jobb igen.... men på helt andra villkor. Nu fick vi bestämma själva, men det har varit en utmaning vill jag lova. Vi har nu varit igång i ett halv år, och det är nog först nu som vi börjat få lite struktur på allt vad inköp, personal mm innebär. Det är jobbigt många dagar , men samtidigt så är det utmanande, roligt och givande. Det känns som om Herren är med oss i detta, för vi möter många människor i nöd som har ett stort behov av att prata. Kanske är det meningen att vi ska finnas där för dom?
OJ, det blev ett långt inlägg, ska korta ner det nästa gång :-)
Jag hoppas att tiden ska räcka till bättre i framtiden så att vi kan vara med i församlingens möten och träffar lite mer igen. Som avslutning vill jag dela med mig till er av några ord som jag skrev ner en natt i Norge.
Oh love me
I am just a sinner seeking forgivnes.
Bend my knees and surrender.
Raise my hands in glory.
Close my eyes and feel your love.
Come on love me again.
Love me now.
Oh love me
Don´t know why i´ve been livin in a lie
In the shadows of my dreams.
When I was lost you took me in
No matter what the cost.
Come on love me again.
Love me now.
Oh love me
What would I be with out you,
that full fill all my needs.
Paid for my life with love.
biggest sacrificed of all, how strong your love is.
Come on love me again.
Love me now.
Oh love me
Bless/Micke.S
Det var några uppe på Törraberget som skickade oss en stafettpinne på mail, så här är en av oss två som skriver för första gången. Chefen i huset (frun) får skriva sitt inlägg när hennes andan faller på, min anda föll på nu i kväll...Men vad ska man då skriva om , det har jag funderat på sedan vi fick mailet. Senast i dag frågade Kiki och Simpa oss om vi hade skrivit något, nä det hade vi inte.
Som sagt så har jag funderat på vad jag skulle skriva om och efter en del funderande så kom jag fram till att skriva direkt från hjärtat.
Det har varit ett mycket tufft år, med mååånga prövningar från det mörka längst ner i avgrunden. Var ute på jobb hela förra vintern i Norge, vilket inte var så kul. Det innebar att vara ifrån familjen i långa perioder, som inte är roligt. Det var också i det läget svårt att se ljuset från Jesus, efter som den onde blev allt för närgången när man redan var svag. Arbetet innebar långa dagar av slit 12-16timmar om dagen i 14-17 dagar, vilket inte är bra om man ser på det så här i efter hand. Men ibland har man kanske inte så många andra val här i livet. Nu låter jag väldigt mörk och låg i orden, allt var dock inte helt svart det fanns även ljuspunkter. Det fanns dagar då jag lyckades att genom den mörka dimman lyckas nå fram till Jesus, och tala med honom och hämta kraft. Till och med hade jag nöjet och lyckan att få vittna för några om Jesus och hur han förändrat mitt liv :-)
Det tog ett tvärt slut med jobbet i Norge nu i våras när jag inte fick ut lön för två månader. Det tog ett tag innan jag fattade att jag hade blivit lurad. Det händer inte mig är det nån som hört det? Skulle dessa prövningar aldrig ta slut....
Fördelen med detta var att jag i alla fall fick vara hemma med familjen, och trots allt så kändes livet lättare igen. Men nånstans ifrån fick vi kraft att samla ihop oss och gå vidare, vi skaffade en korvkiosk. Jobb igen.... men på helt andra villkor. Nu fick vi bestämma själva, men det har varit en utmaning vill jag lova. Vi har nu varit igång i ett halv år, och det är nog först nu som vi börjat få lite struktur på allt vad inköp, personal mm innebär. Det är jobbigt många dagar , men samtidigt så är det utmanande, roligt och givande. Det känns som om Herren är med oss i detta, för vi möter många människor i nöd som har ett stort behov av att prata. Kanske är det meningen att vi ska finnas där för dom?
OJ, det blev ett långt inlägg, ska korta ner det nästa gång :-)
Jag hoppas att tiden ska räcka till bättre i framtiden så att vi kan vara med i församlingens möten och träffar lite mer igen. Som avslutning vill jag dela med mig till er av några ord som jag skrev ner en natt i Norge.
Oh love me
I am just a sinner seeking forgivnes.
Bend my knees and surrender.
Raise my hands in glory.
Close my eyes and feel your love.
Come on love me again.
Love me now.
Oh love me
Don´t know why i´ve been livin in a lie
In the shadows of my dreams.
When I was lost you took me in
No matter what the cost.
Come on love me again.
Love me now.
Oh love me
What would I be with out you,
that full fill all my needs.
Paid for my life with love.
biggest sacrificed of all, how strong your love is.
Come on love me again.
Love me now.
Oh love me
Bless/Micke.S
Pustar ut!!
Äntligen!! Efter en lång arbetsdag slår jag mig ner och kopplar verkligen av. Det är inte ofta det ges sådana stunder numera. Dagarna känns otroligt långa, som TVÅ vanliga arbetspass ungefär. Hade aldrig föreställt mig att jag skulle vara så här trött som förälder. Därför värdesätter jag verkligen den här tiden på dygnet, när Simon somnat, oerhört högt. Det är faschinerande hur man ändrar sina värderingar utifrån vilken situation i livet man befinner sig. För tre år sedan hade jag knappast, som nu, definierat en halvtimmes tystnad för mig själv som lyx!! Nej, då hade jag större krav på tillvaron och vad som var värt att kallas lyx. Det jag då definierade som lyx har idag fått en annan definition. UTOPI!!!
Just nu har jag det oerhört lyxigt. Simon sover, Tony har cellgrupp och jag sitter för mig själv i tystnaden och mörkret och frossar i datorn!! Det är verkligen en förmån att helt ostörd surfa in på intressanta sidor och läsa i lugn och ro - samt skriva några rader på bloggen!
Nu ska jag surfa vidare på bl.a. Nerikes Allehanda och svensk damfotboll!
Blessings Marie K
Just nu har jag det oerhört lyxigt. Simon sover, Tony har cellgrupp och jag sitter för mig själv i tystnaden och mörkret och frossar i datorn!! Det är verkligen en förmån att helt ostörd surfa in på intressanta sidor och läsa i lugn och ro - samt skriva några rader på bloggen!
Nu ska jag surfa vidare på bl.a. Nerikes Allehanda och svensk damfotboll!
Blessings Marie K
Vi ber för skolungdomarna
Jag läste Sofias inlägg nu och tar mej friheten att lägga till den nystartade, kristna gruppen på Voxnadalens gymnasium, bland våra böneämnen. Jag tror också att de behöver våra förböner! Man minns ju själv hur det var i "Koinonia" och "Agape", som grupperna hette, när jag gick i högstadiet och gymnasiet. Jag tror inte att dagens kristna ungdomar har det lättare, än för ca 15 år sen, när jag gick...
/Carin
/Carin
måndag 26 november 2007
En massa surr
Jag är medveten om att det inte var alltför längesedan jag skrev ett inlägg, men i brist på annat att göra (förutom prov-pluggning, uppsats skrivning och bokanalyserande vill säga) sitter jag här och tänker skriva ett till. Hoppas ingen protesterar ;)
Som det står som underrubrik: "En plats för oss i Smyrna att dela vardagen med varandra och andra" så jag tänkte, varför inte berätta lite om min vardag och vad jag sysslar med.
Jag går alltså andra året på Voxnadalens Gymnasium, samhällsvetenskapliga linjen med inriktning språk. Språk jag läser är självklart svenska och engelska, men också tyska och spanska. Den här terminen har jag också läst "allmän språkkunskap" och har nyligen börjat med latin. Just nu hoppas jag på att få åka till Skottland eller Irland på utlandspraktik en månad den här sommaren - men många har sökt och Tyskland, Spanien och Frankrike är "förturs länder". Jag är numer också med i ULT vilket jag tycker känns bra, även om det kan bli lite stressigt att orka med allt. De senaste åren har jag haft stora problem med att hålla mig frisk och har missat mycket av skolan, men jag har klarat det och jag tror starkt på att det är Guds förtjänst. Med Guds hjälp hoppas och tror jag det här året kan bli bättre än någonsin. Inte bara i min skol-situation men också i ungdomsgruppen som verkligen blivit ett stort, härligt gäng!
Jag skulle också vilja tillägga att böner behövs för den ny-startade, kristna skolgruppen på Voxgym. Det känns riktigt bra, men det kan bli tufft och böner behövs alltid!
Och en liten parantes: skriv människor, skriv! Jag kikar in på bloggen varje dag i hopp om en maaassa nya inlägg! Det måste ju finnas en hel drös som har blogg-uppgifter! :)
Ha det bra!
/Sofia Lindh
Som det står som underrubrik: "En plats för oss i Smyrna att dela vardagen med varandra och andra" så jag tänkte, varför inte berätta lite om min vardag och vad jag sysslar med.
Jag går alltså andra året på Voxnadalens Gymnasium, samhällsvetenskapliga linjen med inriktning språk. Språk jag läser är självklart svenska och engelska, men också tyska och spanska. Den här terminen har jag också läst "allmän språkkunskap" och har nyligen börjat med latin. Just nu hoppas jag på att få åka till Skottland eller Irland på utlandspraktik en månad den här sommaren - men många har sökt och Tyskland, Spanien och Frankrike är "förturs länder". Jag är numer också med i ULT vilket jag tycker känns bra, även om det kan bli lite stressigt att orka med allt. De senaste åren har jag haft stora problem med att hålla mig frisk och har missat mycket av skolan, men jag har klarat det och jag tror starkt på att det är Guds förtjänst. Med Guds hjälp hoppas och tror jag det här året kan bli bättre än någonsin. Inte bara i min skol-situation men också i ungdomsgruppen som verkligen blivit ett stort, härligt gäng!
Jag skulle också vilja tillägga att böner behövs för den ny-startade, kristna skolgruppen på Voxgym. Det känns riktigt bra, men det kan bli tufft och böner behövs alltid!
Och en liten parantes: skriv människor, skriv! Jag kikar in på bloggen varje dag i hopp om en maaassa nya inlägg! Det måste ju finnas en hel drös som har blogg-uppgifter! :)
Ha det bra!
/Sofia Lindh
fredag 23 november 2007
Julpysslande...
Nu är c-uppsatsen äntligen klar...och innan det är dags för nästa moment blev det ett par dagar ledigt. Otroligt skönt och behövt!
Efter att ha suttit hemma och skrivit och läst en massa i 2 veckor var jag sugen på att göra något praktiskt, något "handgripligt". Så jag tog mig till Erikshjälpen och hjälpte dem att julstöka lite. Där är ju julmarknad på lördag, och jag lovar, de har HYSTERISKT mycket julsaker! Där finns allt man kan tänkas behöva.
Det är mysigt att komma dit och hjälpa till lite också. Igår kväll var ett helt gäng damer där och pysslade hela kvällen. Ändå var de inte riktigt klara tills idag. (Mera hjälp tages tacksamt emot! =) Själva julstökandet är ju klart nu, men det finns annat roligt att hålla på med också...) Några exempel på vad man kan göra: ta hem lite kläder att laga eller tvätta, baka något till caféet, gå dit och diska lite emellanåt, ge pengar till julpaket till kvinnofängelset eller matstationer, hjälpa till att lasta vid hjälpsändningar (lyfta säckar) eller komma på något själv, som man vet att man är bra på!
Hos mig börjar adventsstämning sakta krypa sig på. Sugen att plocka fram ljusstakar och stjärnor nu....Lotta L och jag kom överens om att nästa vecka är okej =) Och då är det ju faktiskt 1:a advent! Mysigt! Köpte en hyacint idag också...
Jaha, de var lite blandade tankar det...
Trevlig helg! /Maria E
Efter att ha suttit hemma och skrivit och läst en massa i 2 veckor var jag sugen på att göra något praktiskt, något "handgripligt". Så jag tog mig till Erikshjälpen och hjälpte dem att julstöka lite. Där är ju julmarknad på lördag, och jag lovar, de har HYSTERISKT mycket julsaker! Där finns allt man kan tänkas behöva.
Det är mysigt att komma dit och hjälpa till lite också. Igår kväll var ett helt gäng damer där och pysslade hela kvällen. Ändå var de inte riktigt klara tills idag. (Mera hjälp tages tacksamt emot! =) Själva julstökandet är ju klart nu, men det finns annat roligt att hålla på med också...) Några exempel på vad man kan göra: ta hem lite kläder att laga eller tvätta, baka något till caféet, gå dit och diska lite emellanåt, ge pengar till julpaket till kvinnofängelset eller matstationer, hjälpa till att lasta vid hjälpsändningar (lyfta säckar) eller komma på något själv, som man vet att man är bra på!
Hos mig börjar adventsstämning sakta krypa sig på. Sugen att plocka fram ljusstakar och stjärnor nu....Lotta L och jag kom överens om att nästa vecka är okej =) Och då är det ju faktiskt 1:a advent! Mysigt! Köpte en hyacint idag också...
Jaha, de var lite blandade tankar det...
Trevlig helg! /Maria E
måndag 19 november 2007
Ännu en helg har gått...
Sitter här med mitt glas precis uppdruckna treo, en helg har kommit och gått. En intensiv och en lyckad helg. Det visar glaset som står här bredvid.
Mamma fyllde 44 år i fredags så jag började helgen med att ta ledigt från fredrag och fira henne istället. Men josef kommer och hämtar upp mig där i vängsbo vid kvart över åtta och det bär av mot kyrkan. Bön & lovsång står på schemat och jag känner mig dålig som inte är mer förberedd än såhär.
Vi tar oss igenom kvällen, men det går faktiskt väldigt segt. Det märks vi har något emot oss. Lördag kommer och KIDZ tar upp hela dagen. Jag brukar vara jättepeppad för KIDZ med inte idag, även här märks det att något är på mig liksom. Klockan blir tio i sex och i foajen som i det här fallet brukar vara helt full med barn som springer runt, finns bara kring 10 barn och paniken kommer igen. VART ÄR BARNEN! tänk om inte några barn kommer. Jag blir ofokuserad och nervös. Helt i onödan...vad tänkte jag på? Det är väl klart att inte KIDZ slutar här. När vi barnledare sedan springer in (som ett bandylag den här gången) sitter ett 50 tal barn och vuxna och skrattar med oss. Kvällen blir jättelyckad och många ger beröm. Nu har klockan blivit 19.30 och ungdomarna är vid det här laget redan på US hos Tobbe & Carin. Några har stannat och väntat på mig så jag får åka med till dem också. Det är så trevligt att få komma hem till någon såhär och det märks att ungdomarna tycker det också för de flesta är med. Ca 20 stycken. Vi kör samling och lovsången blir jättehärlig. Både jag och Perola tycker att en ungdomskör är på tiden =) vi har många duktiga sångare med nu. Jag nämner lite över den här segheten som är över oss när vi har kul tillsammans och när vi ber tillsammans. Flera hakar på och berättar om olika upplevelser de är med om i vardagen. Det är verkligen något på G nu. Satan jobbar verkligen för full rulle. Det känner vi alla av. Vi fortsätter umgås och ha roligt och turen går sedan ner till "Tolvan". Milkshake för några. En kopp te och en chokladbit för mig. Kommer i säng vid 02.00 men utan huvudvärk. Kliver upp vid 11.30 på söndag känner sig som en tonåring efter att ha sovit längre än till 11.00. Vi åker till Ragnar och Eva och får i oss en rejäl lunch. Härligt för nu ska vi igång med förberedellserna inför gudstjänsten vi ansvarar för. Jag är ofokuserad men de övriga är positiva och har jätteroligt när vi övar tillsammans. Det är väl huvudsaken antar jag. Gudstjänsten går över smärtfritt och alla är nöjda med sin insatts. Jag står som en stolt mor och bara ler mot dem när föräldrar och församling kommer och berömmer. Det här är mina barn det. Vad har jag gjort för att förtjäna denna glädje?
Några av oss äldre drar vidare till MAX för en hamburgare och sedan hem till Pettson. Ja helgen går mot sitt slut och jag mår bra. Ingen huvudvärk alls.
Det var ju dumt av mig att tro jag skulle kunna slippa denna huvudvärk både söndag och måndag. Men inget tar ifrån mig glädjen över att ha lyckats fullt ut med en helg. Inget tar ifrån mig glädjen över att satan är på som aldrig förr. Det kommer snart! Förstår ni det? Väckelsen som vi väntar på. Satan har fattat det. Han har fattat att det kommer snart, precis som jag och mina ungdomar har fattat det.
Satan jag vet att du läser det här och du kan inget göra. Du kommer inte åt mig och mina ungdomar!
Mamma fyllde 44 år i fredags så jag började helgen med att ta ledigt från fredrag och fira henne istället. Men josef kommer och hämtar upp mig där i vängsbo vid kvart över åtta och det bär av mot kyrkan. Bön & lovsång står på schemat och jag känner mig dålig som inte är mer förberedd än såhär.
Vi tar oss igenom kvällen, men det går faktiskt väldigt segt. Det märks vi har något emot oss. Lördag kommer och KIDZ tar upp hela dagen. Jag brukar vara jättepeppad för KIDZ med inte idag, även här märks det att något är på mig liksom. Klockan blir tio i sex och i foajen som i det här fallet brukar vara helt full med barn som springer runt, finns bara kring 10 barn och paniken kommer igen. VART ÄR BARNEN! tänk om inte några barn kommer. Jag blir ofokuserad och nervös. Helt i onödan...vad tänkte jag på? Det är väl klart att inte KIDZ slutar här. När vi barnledare sedan springer in (som ett bandylag den här gången) sitter ett 50 tal barn och vuxna och skrattar med oss. Kvällen blir jättelyckad och många ger beröm. Nu har klockan blivit 19.30 och ungdomarna är vid det här laget redan på US hos Tobbe & Carin. Några har stannat och väntat på mig så jag får åka med till dem också. Det är så trevligt att få komma hem till någon såhär och det märks att ungdomarna tycker det också för de flesta är med. Ca 20 stycken. Vi kör samling och lovsången blir jättehärlig. Både jag och Perola tycker att en ungdomskör är på tiden =) vi har många duktiga sångare med nu. Jag nämner lite över den här segheten som är över oss när vi har kul tillsammans och när vi ber tillsammans. Flera hakar på och berättar om olika upplevelser de är med om i vardagen. Det är verkligen något på G nu. Satan jobbar verkligen för full rulle. Det känner vi alla av. Vi fortsätter umgås och ha roligt och turen går sedan ner till "Tolvan". Milkshake för några. En kopp te och en chokladbit för mig. Kommer i säng vid 02.00 men utan huvudvärk. Kliver upp vid 11.30 på söndag känner sig som en tonåring efter att ha sovit längre än till 11.00. Vi åker till Ragnar och Eva och får i oss en rejäl lunch. Härligt för nu ska vi igång med förberedellserna inför gudstjänsten vi ansvarar för. Jag är ofokuserad men de övriga är positiva och har jätteroligt när vi övar tillsammans. Det är väl huvudsaken antar jag. Gudstjänsten går över smärtfritt och alla är nöjda med sin insatts. Jag står som en stolt mor och bara ler mot dem när föräldrar och församling kommer och berömmer. Det här är mina barn det. Vad har jag gjort för att förtjäna denna glädje?
Några av oss äldre drar vidare till MAX för en hamburgare och sedan hem till Pettson. Ja helgen går mot sitt slut och jag mår bra. Ingen huvudvärk alls.
Det var ju dumt av mig att tro jag skulle kunna slippa denna huvudvärk både söndag och måndag. Men inget tar ifrån mig glädjen över att ha lyckats fullt ut med en helg. Inget tar ifrån mig glädjen över att satan är på som aldrig förr. Det kommer snart! Förstår ni det? Väckelsen som vi väntar på. Satan har fattat det. Han har fattat att det kommer snart, precis som jag och mina ungdomar har fattat det.
Satan jag vet att du läser det här och du kan inget göra. Du kommer inte åt mig och mina ungdomar!
Gud i vardagen...
Hejsan igen!
Så har jag varit på den årliga besiktningen av min lilla "pärla" i förra veckan.
Det är så fascinerande att se vilken omsorg Gud har om oss även i det.
Förra året när jag skulle besiktiga bilen var jag helt säker på att det skulle vara stora och dyra fel på bilen och det sa jag till Kikki och Petra när vi var ute och åkte samma dag som jag hade besiktning.
Det här låter kanske naivt men vi bad för bilen och välsignade den, så for jag då iväg och den gick helt felfri igenom...
Så i år gjorde Petra och jag samma sak och det var bara några små saker som inte var som de skulle...
Jag vet inte men så många mil som jag kört och Lasse brukar säga att jag kör bättre än han men inte tekniskt för är det en enda grop så ska jag i den och det ligger mycket i det för det är många gropar där jag åker...!!
Så min tacksamhet går till Honom för Hans omsorg om mig och även min lilla Toyota.
För mig är det här ett exempel på Gud i vardagen och hur stor och mäktig Han är och hur Han är med oss i allt stort som smått.
Kram Maria H
Så har jag varit på den årliga besiktningen av min lilla "pärla" i förra veckan.
Det är så fascinerande att se vilken omsorg Gud har om oss även i det.
Förra året när jag skulle besiktiga bilen var jag helt säker på att det skulle vara stora och dyra fel på bilen och det sa jag till Kikki och Petra när vi var ute och åkte samma dag som jag hade besiktning.
Det här låter kanske naivt men vi bad för bilen och välsignade den, så for jag då iväg och den gick helt felfri igenom...
Så i år gjorde Petra och jag samma sak och det var bara några små saker som inte var som de skulle...
Jag vet inte men så många mil som jag kört och Lasse brukar säga att jag kör bättre än han men inte tekniskt för är det en enda grop så ska jag i den och det ligger mycket i det för det är många gropar där jag åker...!!
Så min tacksamhet går till Honom för Hans omsorg om mig och även min lilla Toyota.
För mig är det här ett exempel på Gud i vardagen och hur stor och mäktig Han är och hur Han är med oss i allt stort som smått.
Kram Maria H
torsdag 15 november 2007
Dagens andakt
Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Rom. 8:16Att vi är Guds barn och kan tro, att vi är det, är den Helige Andes förtjänst. Ty det är den som tvärt emot vår känsla av ovärdighet vittnar om vårt barnaskap och gör oss vissa om det. Detta går så till, att vi känner den Helige Andes kraft, då den genom ordet verkar i oss, och vår erfarenhet överensstämmer med ordet. Ty det vet du väl, om du i ångest och nöd får tröst av evangelium och därigenom övervinner tvivel och förskräckelse, så att du kan tro, att du har en nådig Gud, och inte mer flyr för honom utan glatt kan be till honom och av honom vänta hjälp.
Detta är det rätta inre vittnesbördet, varav du kan veta, att den Helige Ande verkar i dig. Därtill ges det även ett yttre vittnesbörd, då han ger dig särskilda gåvor, andligt förstånd, nåd och framgång i din kallelse osv. Att du har lust och kärlek till hans ord, och t.o.m. med fara för ditt liv vågar bekänna det, är Andens verk. Detta sker visserligen i stor svaghet hos de heliga, men det är ändå ett visst vittnesbörd om att Herrens Ande regerar dem.
Därför bör vi inte döma efter vårt mänskliga förnuft och tycke, utan endast enligt Guds ord. Visserligen ser detta ord ringa och fattigt ut, men det är ändå lika oföränderligt och fast som Gud själv. Och då vi håller oss till detta ord, så finns ingenting, som kan anklaga, förskräcka eller binda vårt samvete.
(Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.)
onsdag 14 november 2007
Mammor & Barn
I dag hade vi förmånen att hålla mamma/barn-träff här på Vintervägen. Det var ett glatt gäng som kom., Jennie Forsblom & Olle, Marie Å & Linnea, Linn Å & Tim, Jenny M & Annie och Simon och jag förstås. Vi fikade och pratade om lite allt möjligt. Några sov och några var på allerten. Simon var mäkta stolt som idag var den äldsta i skaran. Detta till skillnad mot när han träffar Lydia P och Wilgot A.
Nästa träff bli hemma hos Linn!
Ha det så bra tills dess!
tisdag 13 november 2007
Bonaden har satt sina spår
"Mogonstund har guld i mun". Så talade en av de bonader som prydde min farmor och farfars vägg. De var inte precis unika i det att pryda väggarna med broderier. Hemma hos den generationen var det nog snarare en regel än ett undantag att bonader av det slaget återfanns i varje hus och hem. En annan bonad som fanns hos min farmor och farfar hängde på köksväggen och bar budskapet "Var dag är en sällsam gåva". Dessa ord har ätsat sig fast i mig och jag minns när jag var liten och satt vid köksbordet deras. Jag studerade texten, läste den så gott jag kunde och funderade ofta och länge på vad "sällsam" kunde betyda. Det övriga i texten kunde jag greppa, som att "var" nog betyder "varje" och "dag" och "gåva" det var ju lätt som en plätt även för en som just lärt sig läsa. Just då, i den åldern, kanske inte bonadens budskap nådde riktigt fram till mig. Idag, när jag vet vad "sällsam" betyder, då är bonaden för mig ofta en återkommande uppmuntran och bön.
I skrivande stund undrar jag var barn av denna tid får möjlighet att så in såna här underbara budskap. I dagens minimalistiska mode och trender finns inte någon plats för min farmors bonader. De är de första som åker ut när en tavla eller ett tyg från från IKEA ska in!
Jag hyser mitt hopp till Erikshjälpen! Där pryder säkert flera farmödrars bonader väggarna och får tala till barn av denna tid som är där och lördagshandlar med mor och far.
I skrivande stund undrar jag var barn av denna tid får möjlighet att så in såna här underbara budskap. I dagens minimalistiska mode och trender finns inte någon plats för min farmors bonader. De är de första som åker ut när en tavla eller ett tyg från från IKEA ska in!
Jag hyser mitt hopp till Erikshjälpen! Där pryder säkert flera farmödrars bonader väggarna och får tala till barn av denna tid som är där och lördagshandlar med mor och far.
Var dag är en sällsam gåva en skimrande möjlighet.
Var dag är en nåd dig given från himlen, besinna det!
Var morgon är nåd och ansvar med löften och nya krav.
Var afton står klara stjärnor och frågar dig vad du gav.
Var afton står fjärran stjärnor i glans över dag som flytt.
Var morgon dig Herren kallar och väcker din vilja på nytt.
(Psalm 180)
//Marie K
måndag 12 november 2007
Har vi tid med Jesu återkomst???
Kära bloggare!
Osså har turen kommit till mig, faktiskt så har den varit hos mig alltför länge så jag får börja med att be om ursäkt för det.
När min man, allias "Simpa" fick chansen att skriva på bloggen så kände jag att jag blev litet som ett barn, "men jag då,jag vill oxå...." Nu när jag fick chansen gjorde sig plötsligt nerverna påminda. Hjärnan började gå på högvarv men ingenting hände, jag kom inte på någonting som jag kunde skriva om. Hjälp...men så kom jag på , jag kan be om vad jag ska skriva!!! Jag vände mig till Jesus och frågade "vad vill Du ha sagt, led mig. Tala om för mig vad jag ska skriva".Jag fick det klart för mig när jag stod där med hammaren i högsta hugg. Tidigare under dagen hade jag bestämt att ikväll ska det ske, ikväll ska jag skriva på bloggen. Men jag skulle bara först, sen skriver jag. Osså fortsatte det hela kvällen liksom kvällarna tidigare. "Jag ska bara, vänta lite, jag måste först, det här är viktigare osv",Det slog mig när jag stod där med en hammare och en sne spik att jag gör samma sak med Jesus. Han gör sig ständigt påminnd att han älskar mig, ber mig lyssna men jag ska bara... Jag ber ofta; Herre använd mig, gör vad du vill med mitt liv,låt mig få vara ditt redskap. Herre varför händer det ingenting med mitt liv? Herre hör mig, varför lyssnar du inte?Men när skall han få chansen att svara mig, jag e ju alltid upptagen. Jag fyller min tillvaro med städning, trädgårdsarbete, vardagsrummet tapetseras, dåligt samvete för att jag inte ger mina underbara barn mer tid, fritidssysselsättning osv. Det är aldrig tyst. Radion skriker ut bäst musik just nu och hur vi borde tänka mer på oss själva. Tv kanalerna är fyllda av människor som talar med andar o demoner tom barnens program handlar om drakar, häxor och tecknad lieman. När ger jag min Herre tid för att tala med mig, lyssnar jag? Jag har en "förmåga" att vara i ständig rörelse, tom när fam. ska äta hoppar jag upp o ner.Jag träffar en Terapeut 1ggr/v. Hon tror att jag försöker fly från mig själv. Är det egentligen inte så att fiende gör allt och skapar måsten för att hålla mig från Gud? Jesus väntar tålmodigt, men vi får inte glömma att snart är Han här för att hämta oss eller har vi tid att följa med" för jag ska bara... "Ja men visst då är det annorlunda då lyssnar jag när Han ropar mitt namn, det kan jag ju inte missa." Chansen är stor att vi inte stannar upp då heller för vi är för upptagen med oss själva och våra liv på jorden. Jesus kommer inte att knacka för evigt på vår dörr om vi inte ger oss tid för att öppna. Vi vill ha med oss alla till himlen men hur ska vi nå fram till dem när vi inte har tid?Jesus längtar efter oss, längtar efter att få vara den viktigaste i våra liv, att vi lyssnar, stannar upp och ser på Honom. Vi måste lägga ner alla måsten, ska bara. JESUS BEHÖVER OSS NU. Tiden är kort. Om vi vill bli använd av vår Herra måste vi stå till förfogande, vara lyhörd och redo. Kanske dom efterlängtade bönesvaren kommer fortare om vi lyssnar. STANNA UPP!OJ! Det blev en lång predikan det!
Simpa frågade vad jag skulle skriva och när jag berättade så säger han att han har haft samma sak på sitt hjärta Jag tror att Jesus fick vår uppmärksamhet och att lade ner dessa ord i våra hjärtan.
Guds välsignelse till er alla/ Kikki Simonsson
Osså har turen kommit till mig, faktiskt så har den varit hos mig alltför länge så jag får börja med att be om ursäkt för det.
När min man, allias "Simpa" fick chansen att skriva på bloggen så kände jag att jag blev litet som ett barn, "men jag då,jag vill oxå...." Nu när jag fick chansen gjorde sig plötsligt nerverna påminda. Hjärnan började gå på högvarv men ingenting hände, jag kom inte på någonting som jag kunde skriva om. Hjälp...men så kom jag på , jag kan be om vad jag ska skriva!!! Jag vände mig till Jesus och frågade "vad vill Du ha sagt, led mig. Tala om för mig vad jag ska skriva".Jag fick det klart för mig när jag stod där med hammaren i högsta hugg. Tidigare under dagen hade jag bestämt att ikväll ska det ske, ikväll ska jag skriva på bloggen. Men jag skulle bara först, sen skriver jag. Osså fortsatte det hela kvällen liksom kvällarna tidigare. "Jag ska bara, vänta lite, jag måste först, det här är viktigare osv",Det slog mig när jag stod där med en hammare och en sne spik att jag gör samma sak med Jesus. Han gör sig ständigt påminnd att han älskar mig, ber mig lyssna men jag ska bara... Jag ber ofta; Herre använd mig, gör vad du vill med mitt liv,låt mig få vara ditt redskap. Herre varför händer det ingenting med mitt liv? Herre hör mig, varför lyssnar du inte?Men när skall han få chansen att svara mig, jag e ju alltid upptagen. Jag fyller min tillvaro med städning, trädgårdsarbete, vardagsrummet tapetseras, dåligt samvete för att jag inte ger mina underbara barn mer tid, fritidssysselsättning osv. Det är aldrig tyst. Radion skriker ut bäst musik just nu och hur vi borde tänka mer på oss själva. Tv kanalerna är fyllda av människor som talar med andar o demoner tom barnens program handlar om drakar, häxor och tecknad lieman. När ger jag min Herre tid för att tala med mig, lyssnar jag? Jag har en "förmåga" att vara i ständig rörelse, tom när fam. ska äta hoppar jag upp o ner.Jag träffar en Terapeut 1ggr/v. Hon tror att jag försöker fly från mig själv. Är det egentligen inte så att fiende gör allt och skapar måsten för att hålla mig från Gud? Jesus väntar tålmodigt, men vi får inte glömma att snart är Han här för att hämta oss eller har vi tid att följa med" för jag ska bara... "Ja men visst då är det annorlunda då lyssnar jag när Han ropar mitt namn, det kan jag ju inte missa." Chansen är stor att vi inte stannar upp då heller för vi är för upptagen med oss själva och våra liv på jorden. Jesus kommer inte att knacka för evigt på vår dörr om vi inte ger oss tid för att öppna. Vi vill ha med oss alla till himlen men hur ska vi nå fram till dem när vi inte har tid?Jesus längtar efter oss, längtar efter att få vara den viktigaste i våra liv, att vi lyssnar, stannar upp och ser på Honom. Vi måste lägga ner alla måsten, ska bara. JESUS BEHÖVER OSS NU. Tiden är kort. Om vi vill bli använd av vår Herra måste vi stå till förfogande, vara lyhörd och redo. Kanske dom efterlängtade bönesvaren kommer fortare om vi lyssnar. STANNA UPP!OJ! Det blev en lång predikan det!
Simpa frågade vad jag skulle skriva och när jag berättade så säger han att han har haft samma sak på sitt hjärta Jag tror att Jesus fick vår uppmärksamhet och att lade ner dessa ord i våra hjärtan.
Guds välsignelse till er alla/ Kikki Simonsson
fredag 9 november 2007
Jesus eller Jessica?
Egentligen borde det finnas ett inlägg här från Axel, men han skickade vidare stafettpinnen utan att skriva något. Han bad mig ge den till pappa (Börje), vilket jag gjorde - och nu har pinne legat uppe på databordet i över en vecka, utan att ha blivit öppnad. Han gjorde det klart att han "inte kan" skriva. Så nu lessnade jag, frågade mamma om hon ville skriva, fick svaret nej, och bestämde mig för att skriva något så att pinnen kan skickas vidare någon gång!
Jag har egentligen ingen aning om vad jag ska skriva. Jag kan dock berätta om en liten lustig händelse som inträffade när vi i Ungdomsledarteamet for till Örebro på en konferens för barn och ungdomsledare. Ta det som ni vill, men jag tror fortfarande att det var ett tecken ;)
Som de flesta vet tar en resa ner till Örebro i vanliga fall inte mer än 4 timmar, men på grund av en massa olika orsaker tog vår resa 10 timmar. Och som den stora stad Örebro är så finns det många bilar som vill parkera - speciellt när det är en pågående konferens på gång där. Vi letade, och letade och letade parkering, men vi kunde inte hitta en! Då ser jag en bil med reg. GOD (gud på engelska) och vid just den bilen fanns det parkering - men det var onödigt långt ifrån Elim kyrkan så vi åkte närmare. Då hamnar vi bakom en bil med reg. JES och jag utbrast att "Jesus! Kan vi inte följa efter den bilen?" och det gjorde vi. Efter några minuter svänger bilen in på en parkering! Vi hittade en parkering, och Jes-bilen var spårlöst borta från parkeringen! Grabbarna trodde (och tror säkert fortfarande) att Jes stod för Jessica - så tro vad ni vill. Jesus eller Jessica. Kan Jesus göra stora saker som att väcka döda tillbaka till livet - kan han lika gärna plantera en bil med reg. Jes framför oss och leda oss till en parkering. Det väljer jag hellre att tro på. :P
Oj, det blev ett långt inlägg,
men flödar det så flödar det! ;)
Sugen på Taco förresten?
Dyk upp på kyrkan mellan 21 och 1! ;)
/Sofia
Jag har egentligen ingen aning om vad jag ska skriva. Jag kan dock berätta om en liten lustig händelse som inträffade när vi i Ungdomsledarteamet for till Örebro på en konferens för barn och ungdomsledare. Ta det som ni vill, men jag tror fortfarande att det var ett tecken ;)
Som de flesta vet tar en resa ner till Örebro i vanliga fall inte mer än 4 timmar, men på grund av en massa olika orsaker tog vår resa 10 timmar. Och som den stora stad Örebro är så finns det många bilar som vill parkera - speciellt när det är en pågående konferens på gång där. Vi letade, och letade och letade parkering, men vi kunde inte hitta en! Då ser jag en bil med reg. GOD (gud på engelska) och vid just den bilen fanns det parkering - men det var onödigt långt ifrån Elim kyrkan så vi åkte närmare. Då hamnar vi bakom en bil med reg. JES och jag utbrast att "Jesus! Kan vi inte följa efter den bilen?" och det gjorde vi. Efter några minuter svänger bilen in på en parkering! Vi hittade en parkering, och Jes-bilen var spårlöst borta från parkeringen! Grabbarna trodde (och tror säkert fortfarande) att Jes stod för Jessica - så tro vad ni vill. Jesus eller Jessica. Kan Jesus göra stora saker som att väcka döda tillbaka till livet - kan han lika gärna plantera en bil med reg. Jes framför oss och leda oss till en parkering. Det väljer jag hellre att tro på. :P
Oj, det blev ett långt inlägg,
men flödar det så flödar det! ;)
Sugen på Taco förresten?
Dyk upp på kyrkan mellan 21 och 1! ;)
/Sofia
onsdag 7 november 2007
Dagens reflektioner
I dag har jag inte mycket att komma med.., men här är några plus och minus beträffande dagens händelser:
Dagens plus: Konstaterade att frid inte per automtik hänger ihop med ordning och reda. Inre frid är något annat som vi vet. .. Återkom till Marie E:s inlägg om frid och kände att mitt konstaterande håller. Frid även för oss "ostädade" alltså.
Dagens minus: Skolmassakern i Finland! Usch, jag ska be för alla sörjande och inblandade och för att det inte ska hända igen. Sjuk värld!
Dagen i-landsproblem: Vi har för liten varmvattenberedare. Vattnet håller ej önskvärd temperatur under hela duschningen. Och nu får jag dåligt samvete som klagar över det när det inte ens finns vatten på ex Töraberget!! Förlåt!
Dagens plus: Konstaterade att frid inte per automtik hänger ihop med ordning och reda. Inre frid är något annat som vi vet. .. Återkom till Marie E:s inlägg om frid och kände att mitt konstaterande håller. Frid även för oss "ostädade" alltså.
Dagens minus: Skolmassakern i Finland! Usch, jag ska be för alla sörjande och inblandade och för att det inte ska hända igen. Sjuk värld!
Dagen i-landsproblem: Vi har för liten varmvattenberedare. Vattnet håller ej önskvärd temperatur under hela duschningen. Och nu får jag dåligt samvete som klagar över det när det inte ens finns vatten på ex Töraberget!! Förlåt!
Tovig hundsvans och bönesvar!!!
Hejsan.
Har just suttit och rett ut en jätte tovig hundsvans i 1 1/2 tim på Lassie pust pust..
Kom då och tänka på bön och bönesvar och hur man kanske kan dra paralleller mellan de helt olika sakerna!
Tror nog att jag inte är ensam om att fundera på varför det inte kommer bönesvar på saker som jag ber och ber och ber om när det ibland händer på engång, el hur?
Hundsvansen:
Svansen var som sagt jätte tovig och ett tag med kammen gjorde inte nån större skillnad, det redde bara upp en liten liten del av svansen, utan det var bara till att kamma och kamma och kamma (var nära att ge upp flera ggr) tills hela svansen blev tovfri och fin igen, precis som jag tänkt och önskat från början när jag satte mig med vovven och kammen.
Nu till bön och bönesvar:
Kan det vara så att det ibland är många "tover" på vägen som måste redas ut innan vi kan få det svar vi bett om och att varje gång vi ber om samma sak så reds en "tova" ut för att till sist bli det svar vi så enträget bett om?
Det är ju olika på hundsvansar en del är korthåriga(som Dilba) och behöver bara borstas lite för att glänsa och se fin ut och en del är långhåriga(som Lassie) och behöver låååång tid och myyyycket jobb för att bli fin.
En del böner är kanske...oj det här blev svårt att förklara men ni förstår kanske hur jag menar och vart jag vill komma med liknelsen!?
Vet inte men blev själv uppmuntrad och sporrad av den här tanken att inte ge upp och misströsta, det kan ju vara så att det är många "tover" som ska redas ut på vägen, men rätt var det är så är det inga "tovor" mer och då....denna gång fick jag en tovfri hundsvans undar vad som sker härnäst!!!
Kram på er Maria H
Har just suttit och rett ut en jätte tovig hundsvans i 1 1/2 tim på Lassie pust pust..
Kom då och tänka på bön och bönesvar och hur man kanske kan dra paralleller mellan de helt olika sakerna!
Tror nog att jag inte är ensam om att fundera på varför det inte kommer bönesvar på saker som jag ber och ber och ber om när det ibland händer på engång, el hur?
Hundsvansen:
Svansen var som sagt jätte tovig och ett tag med kammen gjorde inte nån större skillnad, det redde bara upp en liten liten del av svansen, utan det var bara till att kamma och kamma och kamma (var nära att ge upp flera ggr) tills hela svansen blev tovfri och fin igen, precis som jag tänkt och önskat från början när jag satte mig med vovven och kammen.
Nu till bön och bönesvar:
Kan det vara så att det ibland är många "tover" på vägen som måste redas ut innan vi kan få det svar vi bett om och att varje gång vi ber om samma sak så reds en "tova" ut för att till sist bli det svar vi så enträget bett om?
Det är ju olika på hundsvansar en del är korthåriga(som Dilba) och behöver bara borstas lite för att glänsa och se fin ut och en del är långhåriga(som Lassie) och behöver låååång tid och myyyycket jobb för att bli fin.
En del böner är kanske...oj det här blev svårt att förklara men ni förstår kanske hur jag menar och vart jag vill komma med liknelsen!?
Vet inte men blev själv uppmuntrad och sporrad av den här tanken att inte ge upp och misströsta, det kan ju vara så att det är många "tover" som ska redas ut på vägen, men rätt var det är så är det inga "tovor" mer och då....denna gång fick jag en tovfri hundsvans undar vad som sker härnäst!!!
Kram på er Maria H
tisdag 6 november 2007
En helt vanlig dag
Så har åter en dag passerat i mitt liv. En helt vanlig dag - en dag i mängden. I skrivande stund tänker jag spontant att de flesta dagar är varandra lika. ., men vid närmare eftertanke slår det mig - tvärtom - att varje dag faktiskt är UNIK! Det var en bra reflektion för det får mig att inse ännu mer var dags värde! Bra Marie!
Denna dag har sett ut ungefär så här:
07.15 Simon väcker oss och vägrar somna om trots tappra försök att låtsas om att det är natt!
07.30 Har släpat oss ner, bryggt kaffe, släppt in katter. Tony sover ännu! Ger Simon ett skrovmål gröt!
07.45 Äter frukost stående och gående eftersom Simon inte tar någon hänsyn och sitter stilla när jag ska äta!
08.15 Tony kommer ner!
08.30 Sätter på Teletubbies åt Simon och lägger mig på soffan och slöar!
09.15 Sms:ar Sara F och hör om hon vill med på en utflykt!
09.20-10.20 Flyttar runt nyplanterade krukväxter för att hitta deras rätta plats. Går inget vidare!
10.25 Sara ringer och vill med på utflykt. Efter många om och men ska vi ses på Pinkan 11.30 och äta lunch, jag, Sara & Lotta. Sedan ska vi med min bil åka till Alfta!! på Shopping!!
11.30 Ändrade planer eftersom Simon somnat och Tony är i Alfta med bilnyckeln...
12.00 Sara, Lotta, Robert R kommer hit och har köpt med lunch från Pelles! Trevligt! Jag får favoritmaten, pommes med räksallad! Tony dyker upp!
13.30 ca åker vi till Alfta. Vi gör blomstergården eller vad det heter, Ekmans & ICA! Lotta shoppade en filt, Sara ett par lyktor och en glödlampa och jag fyra kuddfodral! Hejdundrande shoppingpalats det här Alfta!
16.00 ca åter i byn!
16.30 Sover en stund
17.30 Äter middag alla tre! Simon jag och Tony alltså!
19.00 Tony går på bön och lovsång - jag och Simon leker!
19.30 Ger Simon gröt
19.45 Simon somnar & jag pustar ut
Summa summarum: En fin dag med gott sällskap!
Dagens lärdomar: Alfta är inget vidare shoppingställe. Har lärt mig att en traktor som Robban åker runt i kostar typ 800.000! Lotta är superbra på korsord! Varje dag är unik - ta vara på den!
Guds Frid!
Denna dag har sett ut ungefär så här:
07.15 Simon väcker oss och vägrar somna om trots tappra försök att låtsas om att det är natt!
07.30 Har släpat oss ner, bryggt kaffe, släppt in katter. Tony sover ännu! Ger Simon ett skrovmål gröt!
07.45 Äter frukost stående och gående eftersom Simon inte tar någon hänsyn och sitter stilla när jag ska äta!
08.15 Tony kommer ner!
08.30 Sätter på Teletubbies åt Simon och lägger mig på soffan och slöar!
09.15 Sms:ar Sara F och hör om hon vill med på en utflykt!
09.20-10.20 Flyttar runt nyplanterade krukväxter för att hitta deras rätta plats. Går inget vidare!
10.25 Sara ringer och vill med på utflykt. Efter många om och men ska vi ses på Pinkan 11.30 och äta lunch, jag, Sara & Lotta. Sedan ska vi med min bil åka till Alfta!! på Shopping!!
11.30 Ändrade planer eftersom Simon somnat och Tony är i Alfta med bilnyckeln...
12.00 Sara, Lotta, Robert R kommer hit och har köpt med lunch från Pelles! Trevligt! Jag får favoritmaten, pommes med räksallad! Tony dyker upp!
13.30 ca åker vi till Alfta. Vi gör blomstergården eller vad det heter, Ekmans & ICA! Lotta shoppade en filt, Sara ett par lyktor och en glödlampa och jag fyra kuddfodral! Hejdundrande shoppingpalats det här Alfta!
16.00 ca åter i byn!
16.30 Sover en stund
17.30 Äter middag alla tre! Simon jag och Tony alltså!
19.00 Tony går på bön och lovsång - jag och Simon leker!
19.30 Ger Simon gröt
19.45 Simon somnar & jag pustar ut
Summa summarum: En fin dag med gott sällskap!
Dagens lärdomar: Alfta är inget vidare shoppingställe. Har lärt mig att en traktor som Robban åker runt i kostar typ 800.000! Lotta är superbra på korsord! Varje dag är unik - ta vara på den!
Guds Frid!
En mops
Vi har köpt en mops!
Den högra mopsen hämtade vi i lördags i Småland, han heter James. Han är en charmerande och busig liten krabat.
Här provade vi James outfit till jul/nyår. Han gillar sitt nithalsband bättre än den röda flugan. :)
/Emma, Johan & James
Den högra mopsen hämtade vi i lördags i Småland, han heter James. Han är en charmerande och busig liten krabat.
Här provade vi James outfit till jul/nyår. Han gillar sitt nithalsband bättre än den röda flugan. :)
/Emma, Johan & James
Hälsningar från Björklunds
Det var länge sen det hände nåt här nu...tappade bort lösenord och sånt så det har inte blivit av att skriva något mer. Men Lotta hjälpte mig : )
Sitter och försöker analysera artiklar till C-uppsatsen som är i full gång. Skriver tillsammans med en klasskompis om vård av för tidigt födda barn. Intressant ämne. Men som så mycket annat i den akademiska världen ska det krånglas till så mycket. Det är inte bara att skriva uppsats! Riktlinjer, redovisning, trovärdighet, opponentskap...suck! Inget får man göra som man tycker själv. En morot är dock att det här är det sista riktiga arbetet vi gör på utbildningen!
Igår var jag till gävle, hade några lektioner på förmiddagen. Sedan passade jag på att hälsa på hos Niklas, Linnea o Noa Björklund. De har ju nyligen fått tillskott i familjen och jag ville gärna träffa den lille Joel, född 26/10. Han mådde bra och övriga familjen också. De hälsade till alla de känner så ta åt dej om du vill! : ) Tyvärr hade jag ingen tjänlig kamera med så jag har inga bilder...
Idag har jag inget djupt att komma med, ville bara skriva nåt så ni inte tror att jag dissat stafetten. Tvärtom! : )
Ska väl fortsätta med min forskning. Guds frid, kanske ses ikväll på bön o lovsång!
/Maria (Jerkers)
Sitter och försöker analysera artiklar till C-uppsatsen som är i full gång. Skriver tillsammans med en klasskompis om vård av för tidigt födda barn. Intressant ämne. Men som så mycket annat i den akademiska världen ska det krånglas till så mycket. Det är inte bara att skriva uppsats! Riktlinjer, redovisning, trovärdighet, opponentskap...suck! Inget får man göra som man tycker själv. En morot är dock att det här är det sista riktiga arbetet vi gör på utbildningen!
Igår var jag till gävle, hade några lektioner på förmiddagen. Sedan passade jag på att hälsa på hos Niklas, Linnea o Noa Björklund. De har ju nyligen fått tillskott i familjen och jag ville gärna träffa den lille Joel, född 26/10. Han mådde bra och övriga familjen också. De hälsade till alla de känner så ta åt dej om du vill! : ) Tyvärr hade jag ingen tjänlig kamera med så jag har inga bilder...
Idag har jag inget djupt att komma med, ville bara skriva nåt så ni inte tror att jag dissat stafetten. Tvärtom! : )
Ska väl fortsätta med min forskning. Guds frid, kanske ses ikväll på bön o lovsång!
/Maria (Jerkers)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
