Ett nytt sätt att se på sig själv

Ja, det var ett välsignat lästips. Något som jag funderat på är att man inte vågar tro att Gud kan göra nåt genom "lilla" mig. Idag går många omkring med dåligt självförtroende. Inte minst tonårstjejer. Man tycker själv att man inte duger. "Vad spelar det för roll vad jag gör? Ingen bryr sig." Tanken som Henrik tog upp i sin blogg blir ett botemedel mot det. När vi inser/förstår/fattar/får upp ögonen/ för att vi är skapade av Gud och skapade för gemenskap med Gud, kan vi se på oss själva i ett annat perspektiv. Det är inte ytterst vi själva som har ansvaret för hur vi ser ut eller hur vi är funtade. Gud skapade mej på detta sättet. Visst, man kanske till en början blir arg på Gud för att han inte skapade mig med Tony Karsbos utseende och Ulf Ekmans förmåga att predika. Men när jag bejakar, okej Gud, så här blev jag. Om det är din vilja, får du hjälpa mig att göra det bästa av det. Då tror jag att man vågar vara sig själv på ett nytt sätt. Då vågar man göra det man kan efter sin förmåga och sedan får Gud välsigna det efter sin förmåga. Enligt Bibeln har alla fått gåvor efter sin förmåga. Det viktiga är att vi vågar ta till oss den "lilla" gåvan och börja använda den. Ytterst är det Gud som har ansvaret för mitt liv, men jag bör/måste också göra vad jag kan. Det blir ett samspel mellan Gud och hans skapelse.
Hälsningar Henry